Att låna pengar till en insats börjar bli allt vanligare. Blancolånen ges ut av framför allt nischbanker, som på så sätt ökar sin inkomst från utlåningsräntorna. Förmodligen är ökningen av blancolånen ett resultat av en trög och trång bostadsmarknad. 600 000 människor står i bostadskö, och ibland kan den enda vägen ut vara ett lån.
58 miljarder kronor, det är vad fyra nischbanker har lånat ut i blancolån. Blancolånen är lån utan säkerhet som ges ut av banker. De är ofta större än snabblån och tar längre tid att handlägga. Dessutom, menar många, är bankerna otydliga med hur man kan ta ett blancolån fördelaktigt, skriver svd.se. Snabblåneförmedlare brukar ofta rita upp en tydlig kalkyl där du själv kan räkna på vilken återbetalningsform som passar dig bäst.
Strängt taget kan man säga att bostadsbristen, bland annat i Stockholm och andra storstadsregioner, har lett till att folk måste ta till sådana metoder för att ha en chans att ha någonstans att bo. Bostadskön är svindlande lång, och många ser det inte längre som lönsamt att bo i hyresrätt.
Låg ränta har ett högt pris
Man bör ha i åtanke att de höga räntorna är en säkerhet för banken att låna ut pengarna. När det gäller bolån så pantsätter köparen sin lägenhet till banken – den låga räntan är så att säga på bekostnad av din lägenhet. De låga räntorna leder, i sig, till att skuldsättningen ökar. Fler rusar till banken för ett bolån, och har du inte den kontantinsats som fodras av dig, så vänder du dig till de alternativ som erbjuds för dig. Det är enligt den logiken som de svenska hushållen skuldsätts.
Det är i sig inget konstigt att ta lån. Tvärtom är det enligt de flesta ekonomer ett sätt att hålla ekonomin rörlig och dynamisk. Det är positivt att pengarna är i flöde, och att folk investerar.
Att räntan har varit låg beror på att själva styrräntan – reporäntan – har legat på minus. Riksbanken har signalerat att man planerar en höjning av styrräntan, vilket med största sannolikhet kommer leda till ökade bolåneräntor.